17 augusti tisdag

det var bortom en dröm, och det var förbi verkligheten. -  men vi stod där i gräset bredvid den gamle eken och allt blev mörkt, du försvann och jag stod kvar. Det var helt enkelt en mardröm som utspelades i verkligheten.

Vänskap, cant live with it-cant live without it


helt fantastiskt, helt otroligt, helt förnedrande och helt gudomligt. Vi var vänner, vi var bästa vänner och nu ingenting. det finns steg man inte borde ta, och det finns steg som man tog åt fel håll.
Jag tror problemet med oss var att vi tog steget åt helt fel håll. Det var som om det greppet vi hade runtom varandra det släpptes och inte ens hand i hand var vi längre, utan nu var vi meter ifrån varandra. Vi kanske hade klarat oss bättre i en annan situation, i en annan stad? i ett annat land? men nu var det inte så, det var denna stad, det var detta land. Om de nu var så att vi återigen fick chansen vet jag att vi kommer falla lika hårt. lika djupt och lika fördärvat.
Det är dåligt med dagar man ser ljuset, men ännu värre med dagar man ser mörkret. Ibland behöver vi varandra men jag tror vi klarar oss endå.



/
ah

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0